Dam division 3De föll från toppen – nu reser sig Upplands drottningar
UIF höll ut och höll undan, och till slut efter i stort sett en dominant säsong kunde de bli krönta Upplands drottningar!
60 poäng på 22 matcher - endast två förluster. Det här är ett lag som länge såg ut att promenera hem Division 3. Men trots detta blev det faktiskt spännande i slutet. Med fem omgångar kvar avslutades UIFs vinstsvit genom att köra över dem 5-1 på Årsta IP. Även nästa match hemma mot Rådmansö förlorade serieledarna, och helt plötsligt var det endast fem poäng ner till Vaksala vid slutspurten. I näst sista omgången av hela säsongen åker Uppsalalaget ner till Danmarks IF på Danelid för att kunna säkra guldet.
Danmarks hemmaplan omges av två vägar och en tågräls och ljudet av tågens passerande kommer att sätta tonen för hela aftonen. Man märker att hösten helt och hållet har stigit in, för trots avspark 17:45 blir det snabbt becksvart och det enda som giver planen ljus är Danelids stora lampor, vars gula ljus skiner ner på UIF-spelarna som går ner på planen.
Matchen börjar tillknäppt, där ett UIF som kanske är lite skakat, kanske är dem nervösa? Trots detta finns det en viss kvalitetsskillnad som märks av, för trycket ligger fortfarande mot Lisa Olsson i Danmarksmålet. En halvtimme går utan att den huttrande bortapubliken får jubla, men sedan kommer det första steget mot guldet. Clara Thimstrand spelar igenom ELin Hållén som kyligt petar den förbi Lisa Olsson, och samtidigt som ett förbipasserande tåg får rälsen att dåna 200 meter västerut kan även bortalaget fira ett mål som framförallt verkar lätta deras spända miner.
0-1 i halvtid, men UIF kunde lukta guldet och de kom ut med full fart framåt i andra halvlek. Ett inlägg in i boxen dimper ner framför Nina Vaern som drämmer till på halvvolley och gör 0-2 under Danelids gula lampor. Tio minuter senare kontrar UIF in 0-3 och guldhattarna kan börja förberedas på bänken. Målsprutan Saga Olsson ville också vara med i protokollet så självklart gör hon två mål innan Michaela Gustafsson sätter det sjätte och sista målet.
När rälsen dundrar nästa gång är det för att segertåget har gått - UIF har vunnit Division 3. Champagnen öppnas och sprutas, guldhattarna flyger och det sjungs och kramas under Danelids belysning, ett ljus som plötsligt känns passande. Det svartvita laget från 1904 har återigen tagit en guldmedalj och ska återvända till Division 2.
Och tittar man på klubbens historik ser man att det är en resa som känns igen. 2014 gick UIF upp i trean för första gången på 00-talet, och sedan dess har man inte spelat i en lägre division. 2022 spelade klubben i Division 1 norra Svealand men åkte ur direkt. Man fick sedan kämpa i Division 2, och 2025 återvände man till trean. Ifjol kom UIF tvåa med 55 poäng, men förlorade titeln mot storsatsande Sirius, som vann alla matcher förutom en - mot UIF.
Det här är en klubb som är på väg att resa sig igen. Och det speglar även spelartruppen. Sju spelare i nuvarande truppen var med när laget åkte ur Division 2 2024, och några av dem var till och med med när klubben spelade i ettan.
Alva Magnell är en av dem. Hon spelade 15 matcher i Division 1 och var med klubben när fallet kom. På 54 matcher för UIF i Division 1 och 2 mäktade hon med 6 mål - i trean har produktionen ökat till 33 mål på 39 matcher. Nu får hon chansen att göra det på nytt.
Kapten Ellen Arbman Hansing har också fallit ner men siktar nu uppåt igen. Med UIF som moderklubb var hon en del av det IK Uppsala-lag som flera gånger tog sig upp i Damallsvenskan. 2023 gjorde hon sin första och sista match i högsta serien, samtidigt som IK Uppsala kom sist och åkte ur. Efter ett år utan spel återvände hon till moderklubben 2025 - en före detta elitspelare som var med när laget nådde toppen, men som aldrig fick njuta av rampljuset. Nu får hon chansen att klättra uppåt igen.
Men det finns bara en frontfigur för UIF 2026 - Saga Olsson. Fostrad i AIK var Olsson en naturlig striker, men när elitkarriären utvecklades blev hon istället högerback. Hon spelade i Elitettan för RIK Karlskoga 2022, men klubben kom näst sist och åkte ur. Någonstans efter det tappade Olsson kärleken till fotbollen. Men efter flytten till Uppsala och UIF gick hon back-to-basics - tillbaka till anfallarpositionen, och det har gett resultat. Redan ifjol hade hon ett imponerande målsnitt i trean, 7 mål på 8 matcher, men i år är hon uppe i tv-spelssiffror. 33 mål på 20 matcher är hissnande, och Olsson är bara en del av en väldigt väloljad UIF-offensiv. UIFs måldrottning var för några år sedan nära att lägga av med fotbollen. Nu har hon chansen att åter bli kär i den.
Dessa tre är bara några exempel på spelare som egentligen är bättre än Division 3, men som fallit ner av olika anledningar. Tillsammans har de gjort UIF nästintill ostoppbara.
Trots vissa tapp inför säsongen, som Elin Brådenmark till Vaksala, har UIF tagit över Sirius roll som Division 3s giganter. Man har vunnit alla matcher förutom två och avslutar säsongen med en målskillnad på + 92 - ett snitt på fem gjorda mål per match.
Men resan är långt ifrån slut. Sedan damlaget grundades 1999 och började i Division 5 har UIF sakta men säkert tagit kliv framåt. På 23 år klättrade man upp till Division 1 utan att någonsin bli nedflyttad. Degraderingarna från Division 1 och 2 är de enda nedflyttningar UIF dam någonsin gått igenom. Det här är inte en klubb som är van vid att falla.
Men flera av dess spelare har varit det. Och nu är de här ändå, på toppen. UIF har chansen att återigen bevisa sig och klättra. Den här gången i Division 2.
